Så bedömer vi

Utgångspunkten: vi testar inte

Det finns inget labb bakom Markiskollen. Vi mäter ingen vindtålighet, väger inga vävprover och kör ingen markis till haveri. Att påstå något annat vore enkelt att skriva och omöjligt för dig att kontrollera, och det är precis därför formuleringar som bäst i test är värdelösa på de flesta sajter i den här nischen.

Det som återstår är en sammanställande roll. Uppgifterna finns redan: i produktblad, i lagtext, i kommunala besked och i leverantörernas egna jämförelser. Problemet är att de ligger utspridda, att de ibland motsäger varandra och att en villaägare sällan har anledning att lära sig skillnaden mellan vindklass och Beaufort för att kunna tolka dem.

De fyra källtyperna

Sidorna bygger på fyra typer av underlag, och de väger olika tungt. Myndighetskällor väger tyngst och används för regler och naturvetenskapliga storheter. Tekniska produktblad används för mått och konstruktion. Kommunala besked visar hur reglerna tillämpas lokalt. Leverantörernas egna sammanställningar används sist, och alltid med avsändaren utskriven.

Ett konkret exempel på hur de hakar i varandra: en leverantör anger vindklass 2 och upp till 38 km/h för sin terrassmarkis. SMHI:s skala visar att 38 km/h är exakt övre gränsen för Beaufort 5, vilket bekräftar mappningen mellan klass och verklig vind. Den kedjan går att följa led för led, och den ligger till grund för markis i vind och regn.

När underlaget kommer från en säljande part

Prisuppgifterna på siten kommer till stor del från en markisleverantörs egen jämförelse av arton markisföretag. Den är den mest detaljerade sammanställning som finns publikt på svenska, och den är samtidigt gjord av någon som tjänar på slutsatsen. Båda sakerna är sanna samtidigt, och därför skrivs avsändaren alltid ut.

Praktiskt betyder det tre saker. Siffran återges som ett spann och inte som ett facit. Källan namnges i löptexten och inte bara i källistan. Och slutsatser som gynnar avsändaren, till exempel att en viss försäljningsmodell alltid är billigast, återges inte som vår bedömning. Den som vill se hur det ser ut i praktiken hittar det på vad en markis kostar.

När källorna säger olika

Motstridiga uppgifter tystas inte ned, de skrivs ut. Säger Boverket en sak och en kommunsida en annan, står båda i texten tillsammans med förklaringen till skillnaden, som oftast är att kommunsidan skrevs före lagändringen 1 december 2025. Läsaren får underlaget att ta ställning till, inte en utslätad medelväg.

Rangordningen mellan källor är fast. Lagtext och myndighetsvägledning går före kommunal information, kommunal information går före leverantörsuppgifter, och en leverantörsuppgift om en konkurrent används inte alls. Går en konflikt inte att lösa blir slutsatsen att ringa byggnadsnämnden, vilket är hela poängen med bygglov för markis.

Vad kontrolldatumet betyder

Varje sida visar ett datum för senaste kontroll. Det datumet flyttas bara när någon faktiskt öppnat källorna och stämt av uppgifterna, inte när en mening formulerats om eller en bild bytts ut. Ett kontrolldatum som bumpas automatiskt vid varje publicering säger ingenting, och då är det bättre att låta bli.

Kontrollen omfattar det som rör sig: prisspann, sortiment, tekniska mått och kommunala besked. Ett dött källfel väger lika tungt som ett felaktigt tal, så länkar som slutat fungera byts ut eller tas bort. Hittar du en uppgift som inte stämmer är den snabbaste vägen att mejla redaktionen, och kontaktvägen står på om Markiskollen.