Markisväv på metervara

Vad markisväv på metervara är

Metervara är väv som säljs på löpmeter från rulle, utan sydda kanter, utan infästningskant och utan mått anpassade till din markis. Du köper textilen, inte en färdig duk. Allt som gör väven monterbar, alltså sömnad, kanter och exakta mått, ligger kvar hos dig eller hos den som ska sy.

Det är den skillnaden som gör priset per meter svårjämfört. En färdigsydd duk innehåller måttagning, kapning, sömnad av båda långsidorna och de kantförstärkningar som ska löpa i röret och i frontprofilen. Metervaran innehåller ingenting av det. Jämför du meterpriset mot en offert på en färdig duk jämför du två olika varor.

Markistyg på metervara och markisduk på metervara är samma vara. Ordvalet skiljer sig mellan leverantörer och säger ingenting om kvaliteten. Vad rullen faktiskt innehåller för material avgör däremot hur länge duken behåller färgen, och skillnaderna mellan de tre vävtyper som säljs i Sverige går vi igenom under markisväv.

Vävrullens bredd är den första frågan

Rullen tillverkas i en fast bredd som väveriet bestämmer, och det talet avgör hela beräkningen. Är markisen bredare än rullen måste flera våder sys ihop på längden. Billy Markisers måttbeställda terrassmarkiser säljs i bredder mellan 300 och 600 cm, så på en terrassmarkis är det en fråga du måste ställa först.

Någon verifierbar uppgift om standardbredder på vävrullar har vi inte hittat, och därför anger vi ingen siffra. Bredden skiljer sig mellan vävtillverkare och mellan kvaliteter hos samma tillverkare. Be leverantören uppge rullens exakta bredd i centimeter innan du räknar, för det är det talet som avgör hur många våder du behöver och därmed hur många sömmar duken får.

På en fönstermarkis ser bilden annorlunda ut. Fönsterbredder ligger normalt en bra bit under terrassmarkisernas spann, och där kan en enda våd räcka hela vägen. Det är också förklaringen till att metervara är ett rimligare spår för smala markiser än för breda.

Så räknar du fram måttet

Räkningen går i fyra steg: markisens totalbredd, avdrag för att väven är smalare än markisen, längd i utfallets riktning och till sist tillägg för sömsmåner. Billy Markiser anger att väven blir cirka 12 cm smalare än totalbredden på deras terrassmarkis. Det avdraget gäller deras konstruktion och måste kontrolleras mot din egen.

Steg tre är det som oftast räknas fel. Utfallet är avståndet från väggen ut till frontprofilen när markisen är helt utfälld, men duken ska dessutom räcka till varvet runt röret i infällt läge och till den kant som träs in i frontprofilens spår. Hur måtten tas på markisen står under mäta för markis.

Sömmarna är det som avgör resultatet

Varje söm är både en svag punkt och en synlig linje. Den belastas när markisen fälls ut och när vinden trycker mot duken, och den syns rakt igenom hela utfallet om den blir sned. På en markis i vindklass 2, alltså typprovad för att stå utfälld i upp till 10,7 m/s, ska sömmen klara samma last som väven runt omkring.

Två fel är vanliga. Det första är ojämn spänning mellan våderna, vilket ger veck som aldrig går ur när duken rullats på röret. Det andra gäller mönstrad väv: en randig duk kräver att ränderna möter varandra exakt i skarven, annars hoppar mönstret längs hela sömmen. Enfärgad väv är därför enklare att skarva än randig.

Sömmen påverkar också hur duken rullas. Materialet blir dubbelt tjockt i skarven, och den extra tjockleken byggs upp varv för varv på röret. Ligger sömmarna ojämnt fördelade över bredden rullas duken på snett. Det är samma grundproblem som gör att byta markisväv är svårare på en terrassmarkis än på en fönstermarkis.

Metervara eller färdigsydd duk

Metervara är rimligt i två fall: när markisen är så smal att en enda våd räcker hela vägen, och när du syr själv och har utrustning för det. Kräver bredden att våder skarvas talar mer för en färdigsydd duk, eftersom sömmen är den punkt där ett fel kostar mest och syns längst.

Sätt beloppen i proportion till markisen som helhet. Enligt Billy Markisers egen jämförelse av 18 markisföretag kostar en ny terrassmarkis 14 000 till 30 000 kr och en fönstermarkis 1 800 till 6 500 kr. Duken är den billigaste delen av den summan och den enda som är gjord för att bytas. Att spara några hundralappar på en duk som sedan hänger snett är den dyraste besparingen i projektet. Hela kostnadsbilden går vi igenom under vad en markis kostar.

Vilket material du köper på metern

Materialet avgör hur duken åldras, och det framgår av produktbladet, inte av färgnamnet. Spinnfärgad akryl har pigmentet i fibern och bleknar därför jämnt. Polyester med PVC-beläggning har färgen i ett ytskikt. Screenväv av glasfiber är vävd med öppningar och hör hemma på vertikalmarkiser.

Kontrollera därför tre saker i produktbladet innan du beställer meter: fibertyp, om väven är spinnfärgad och om den är efterbehandlad mot vatten och mögel. Billy Markiser anger UV-beständig akryl på sin terrassmarkis, och det är den nivå en ersättningsduk bör matcha. Behandlingen slits med tiden, vilket impregnera markisväv går igenom.

Färgen bedöms dessutom fel på skärm. Vävar är genomlysta när markisen är utfälld, och kulören ser annorlunda ut i motljus än på en produktbild. Beställ tygprover och håll dem mot fasaden i det ljus markisen faktiskt kommer att hänga i.

Innan du beställer metervara

Fyra uppgifter ska vara på plats innan beställningen läggs: rullens bredd i centimeter, markisens totalbredd, vävens undermått för just din modell och den sömsmån den som syr vill ha. Saknas någon av dem är beräkningen en gissning, och en duk som är kapad kan inte göras bredare i efterhand.

Ta också reda på hur duken är infäst i markisen. Kanten som löper i röret och kanten i frontprofilen är formade för ett visst spår, och en duk med fel kantprofil går inte att träa in oavsett hur måtten stämmer. Fotografera profilens ände och mät spårets bredd, eller ta med en bit av den gamla väven till den som ska sy.

Tänk också på vad duken ska klara. Väven sitter utfälld i sol, regn och vind i många säsonger, och Billy Markiser anger att lutningen på deras terrassmarkis är justerbar mellan 5 och 40 grader just för att vattnet ska rinna av. En duk som hänger snett gör att vatten samlas i en säck i stället, och då belastas både väv och armar hårdare än de är byggda för.