Fem markistyper och vad de löser

Vad som skiljer markistyperna åt

Skillnaden ligger i var solen är ett problem, inte i hur mycket du vill lägga. En terrassmarkis fälls ut nästan vågrätt över en yta, en fönstermarkis sitter på rutan och skuggar den uppifrån, och en vertikalmarkis löper lodrätt ned i styrskenor. Placeringen avgör i sin tur vindtålighet, mått och vilka regler som gäller.

Det får en praktisk konsekvens som är värd att ta in innan du börjar jämföra offerter: typerna löser olika problem och går därför inte att prisjämföra rakt av. En fönstermarkis för några tusenlappar gör mer för inomhustemperaturen än en terrassmarkis för 25 000 kr, eftersom terrassmarkisen skuggar marken framför huset och inte glaset. Och tvärtom: ingen mängd fönstermarkiser ger skugga över matbordet på altanen.

Det som däremot är gemensamt för alla typer är tekniken bakom. Väven kommer från ett fåtal europeiska väverier, aluminiumprofilerna liknar varandra och motorerna är i praktiken samma handfull fabrikat. Det du betalar för är måttanpassningen, vindklassen och vem som bär ansvaret om måtten blir fel.

Fem markistyper jämförda

Tabellen ställer typerna mot varandra på fyra punkter som går att kontrollera: vad de löser, var de sitter, prisläget och den begränsning som oftast blir märkbar i drift. Där det inte finns någon jämförbar uppgift står det i stället för en gissning.

Prisspannen för terrassmarkis och fönstermarkis kommer från Billy Markisers egen jämförelse av 18 markisföretag. Startpriserna för vertikalmarkis och motor är samma företags "från"-priser. Båda uppgifterna kommer alltså från en säljande part, och de redovisas som det. En djupare genomgång finns i vad en markis kostar 2026.

Typerna en och en

Varje typ har en egen genomgång med mått, vindklass, monteringskrav och de begränsningar som sällan står i produktbladet. Börja med den typ som matchar problemet du faktiskt har, inte med den som ser dyrast ut i jämförelsen ovan. Korten nedan står i publiceringsordning och är alltså inte en rangordning.

• 

  Markis med stödben: när den kräver bygglov

  Stödben gör markisen stabilare i vind, men flyttar den samtidigt från fasadändring till tillbyggnad i bygglovshänseende. Så fungerar konstruktionen.

• 

  Markis med belysning: LED i front eller i armarna

  Integrerad LED gör uteplatsen användbar efter mörkrets inbrott. Skillnaden mellan frontbelysning och armbelysning, och vad den kostar att lägga till.

• 

  Terrassmarkis: mått, vindklass och vad den kostar

  Bredd, utfall och fri höjd avgör om terrassmarkisen fungerar. Här är måtten som faktiskt beställs och vad de betyder på plats.

• 

  Fönstermarkis: så mycket värme stoppar den

  Fönstermarkisen tar solen utanför glaset och är därför effektivare mot övertemperatur än gardiner innanför. Så väljer du modell och mått.

• 

  Vertikalmarkis och zip screen: när det är rätt val

  Screenväv i styrskenor ger insynsskydd utan att stänga ute utsikten. Skillnaden mot fönstermarkis, och vad vindtåligheten faktiskt betyder.

• 

  Balkongmarkis: vad som är tillåtet och vad som fungerar

  På balkong är föreningens regler oftare hindret än tekniken. Genomgång av lösningarna som går att montera utan att borra i fasaden.

• 

  Markis med motor: vindsensorn är hela poängen

  Motorn kostar några tusen extra. Det som gör den värd pengarna är automatiken som fäller in markisen när det blåser upp medan du är borta.

Utfallet avgör storleken, inte bredden

Bredden bestämmer hur stor del av fasaden markisen täcker, men det är utfallet som avgör hur mycket användbar skugga du får. En måttbeställd terrassmarkis går att få i bredd 300 till 600 cm och med 200 till 350 cm utfall. Ju högre solen står, desto längre in mot huset hamnar skuggan, och desto mindre nytta gör de sista decimetrarna bredd.

Ett mått till är lätt att missa: väven blir omkring 12 cm smalare än markisens totalbredd, eftersom kassett och fästen tar plats i ändarna. Beställer du 400 cm bred markis får du alltså runt 388 cm väv. Det spelar roll när markisen ska ligga mellan två fasta punkter, till exempel mellan ett stuprör och en husknut.

Räkneexemplen och metoden för att komma fram till rätt mått finns i hur stor markis ska man ha.

Vindklassen skiljer produkter som ser likadana ut

Två markiser med samma bredd, samma väv och samma utseende kan vara typprovade för helt olika vindstyrkor. Vindklassen enligt EN 13561 går från 0 till 3 och anger den högsta vind produkten är provad för att stå utfälld i. Klass 2, som är normalklassen på måttbeställda terrassmarkiser, motsvarar 10,7 m/s.

Uppgiften "vindklass 2" ser liten ut i en produkttabell men är det enskilt viktigaste tekniska värdet på en markis som ska sitta i ett öppet läge. På en kustnära tomt eller en fasad som fångar pålandsvind passeras 10,7 m/s ofta nog för att en markis med motor och vindsensor ska vara det som avgör om väven överlever fem säsonger. Mer om vad klasserna motsvarar i verkligt väder står i markis i vind och regn.

Vad de olika typerna kostar

Prisbilden skiljer sig mer mellan typer än mellan varumärken. Billy Markisers genomgång av 18 markisföretag landar på 14 000 till 30 000 kr för en terrassmarkis och 1 800 till 6 500 kr för en fönstermarkis, med montering på 3 000 till 7 500 kr ovanpå. Snittet för terrassmarkis låg på 21 300 kr.

Under det spannet finns ett annat segment som sällan syns i offerter: färdiga standardmarkiser från byggvaruhusen. I Googles produktresultat för "markis pris" ligger en fönstermarkis från Jula på 999 kr och en motordriven semikassettmarkis från Hornbach på 4 790 kr, samtidigt som Byggmax helkassettmodeller ligger på 32 999 kr och uppåt. Standardvarorna går inte att få i fasadens mått, och det är oftast där de faller.

Skillnaden mellan 17 000 kr och 28 286 kr för samma bredd hos olika återförsäljare handlar sällan om materialet. Den handlar om priset ska bära en säljare som kör hem till dig, och om montering ingår eller inte.

Reglerna skiljer sig mellan typerna

Bygglovsfrågan avgörs av konstruktionen, inte av vilken typ det står på fakturan. Sedan 1 december 2025 undantar plan- och bygglagen en- och tvåbostadshus från lovplikt vid fasadändring, vilket gör en vanlig infällbar markis lovfri på villa. Det gäller lika för terrassmarkis, fönstermarkis och vertikalmarkis.

Konstruktionen kan däremot flytta ärendet. Flera kommuner, bland dem Göteborg och Hylte, skriver att en markis med stödben eller en markis som alltid är utfälld räknas som en tillbyggnad. Reklamtryck på väven gör markisen till en skylt. Hela underlaget med paragrafer och kommunbesked finns i bygglov för markis.

På balkong är det sällan bygglovet som stoppar. Fasaden tillhör föreningen eller hyresvärden, och en balkongmarkis kräver därför ett godkännande som är helt oberoende av vad kommunen säger.

Fyra frågor som avgör valet

Fyra svar räcker för att landa i rätt typ och slippa jämföra offerter på produkter som löser olika saker. Ta dem i ordning, eftersom det första svaret utesluter mest. Frågorna handlar om var solen träffar och hur utsatt fasaden ligger, inte om budget.

1. Är problemet skugga på en yta ute eller värme i ett rum inne? Ute leder till terrassmarkis, inne till fönstermarkis.
2. Handlar det om insyn mot ett stort glasparti? Då är vertikalmarkis rätt typ oavsett svaret på fråga ett.
3. Sitter du på balkong? Då börjar du med föreningens regler, inte med produkten.
4. Ligger fasaden öppet för vind? Då är vindklass och sensor viktigare än väven eller färgen.

Väven kommer sist i den ordningen, men den avgör hur länge markisen ser ut som ny. Skillnaderna mellan materialen står i markisväv.