Guider om markiser

Var du ska börja

Tre frågor avgör om markisen blir rätt: hur stor den ska vara, om den kräver tillstånd och hur mycket vind fasaden får. Storleken bestäms av utfallet, tillståndet av byggnadstyp och ägarförhållanden, och vindtåligheten av vindklassen. Resten, som kulör och kappa, går att bestämma sist utan att något går fel.

Ordningen spelar roll eftersom de dyra misstagen sitter längst fram. En måttbeställd markis går inte att byta för att den blev för bred, och en förening som säger nej i juni stoppar en beställning som lagts i april. Måtten och tillståndet ska alltså vara klara innan du börjar jämföra offerter mot varandra.

Tabellen nedan visar var svaret på de fem vanligaste frågorna står, och vad kortversionen av svaret är. Siffrorna i högerkolumnen är hämtade ur samma källor som guiderna bygger på, och de redovisas med avsändare på respektive sida.

Innan du köper

Fyra saker bestäms innan beställningen: storleken, monteringen, vilken typ som löser problemet och om markisen ska ersätta något annat solskydd. Måtten är det som oftast blir fel, eftersom bredden mäts på fasaden men väven blir omkring 12 cm smalare än markisens totalbredd.

Utfallet är det mått som avgör hur mycket användbar skugga du får. En måttbeställd terrassmarkis går att få med 200 till 350 cm utfall och 300 till 600 cm bredd, och lutningen är justerbar mellan 5 och 40 grader. Ju högre solen står, desto längre in mot fasaden hamnar skuggan. Räkneexemplen står i hur stor markis ska man ha, och själva mätningen i mäta för markis.

Prisbilden är det andra som styr valet. Billy Markisers egen jämförelse av 18 markisföretag landar på 14 000 till 30 000 kr för en terrassmarkis och 1 800 till 6 500 kr för en fönstermarkis, med montering på 3 000 till 7 500 kr ovanpå. Skillnaden mellan lägsta och högsta pris för samma bredd handlar sällan om materialet, utan om offerten ska bära en säljare som kör hem till dig. Posterna gås igenom en och en i vad en markis kostar.

• 

  Guider

  Hur stor markis ska man ha? Räkna på skuggan

  Utfallet styr hur mycket skugga du får, inte bredden. Så räknar du fram rätt storlek utifrån solens höjd och fasadens riktning.

• 

  Guider

  Mäta för markis: bredd, utfall och fri höjd

  Två mått avgör beställningen, men det tredje är det som gör att markisen går att öppna. Steg för steg med måtten som verkligen efterfrågas.

• 

  Guider

  Montera markis: infästning, höjd och när du bör ta hjälp

  Infästningen är hela jobbet. Så bedömer du väggen, vilka fästen som gäller per fasadtyp och vad proffsmontering kostar med ROT.

• 

  Guider

  Markis mot värme: därför fungerar utvändigt solskydd bäst

  Solvärmen ska stoppas innan den passerat glaset. Skillnaden mot persienner och gardiner innanför, och vad det betyder för inomhustemperaturen.

• 

  Jämförelser

  Markis eller pergola: vilken passar din uteplats

  Markisen fälls in, pergolan står kvar. Jämförelse på skugga, väderskydd, bygglov och totalkostnad över tio år.

• 

  Jämförelser

  Markis eller solfilm: vad som stoppar mest värme

  Solfilm är billigare och syns inte utifrån, men sitter kvar även i november. Jämförelse på värmereduktion, ljus och pris.

Regler och tillstånd

Två beslut styr, och de fattas av olika instanser. Byggnadsnämnden avgör bygglovsfrågan, som efter lagändringen 1 december 2025 sällan slutar i en ansökan för en infällbar markis på en villa. Äger du en bostadsrätt eller hyr du din bostad avgör dessutom föreningen eller hyresvärden om fasaden får ändras.

Lagändringen genomfördes med lag (2025:974). Inom detaljplan krävs lov för fasadändring numera bara om samtliga tre förutsättningar i PBL 9 kap. 15 § är uppfyllda: att åtgärden är en fasadändring, att den sker på en annan byggnad än ett en- eller tvåbostadshus eller en komplementbyggnad, och att fasaden vetter mot en allmän plats. Faller ett enda krav bort finns ingen lovplikt kvar enligt den paragrafen. Fyra situationer kan ändå ge ett annat svar, och de gås igenom i bygglov för markis.

Bor du i lägenhet är det sällan kommunen som är hindret. Fasaden och balkongens utsida tillhör föreningen eller hyresvärden, och den frågan avgörs civilrättsligt, helt oberoende av vad plan- och bygglagen säger. Hur ett sådant tillstånd brukar se ut står i markis i bostadsrätt.

• 

  Regler

  Bygglov för markis 2026: så ser reglerna ut nu

  Lagen ändrades 1 december 2025. Genomgång av PBL 9 kap. 15 §, de fyra undantagen som finns kvar och vad sex kommuner själva skriver.

• 

  Regler

  Markis i bostadsrätt och hyresrätt: vem bestämmer

  Fasaden tillhör föreningen eller hyresvärden, inte dig. Så fungerar tillståndsfrågan och vad som brukar stå i markisreglerna.

Skötsel, drift och livslängd

Markisen slits av tre saker: sol, smuts och vind. Väven bleks av UV-ljus, pollen och fågelsmuts fastnar i ytbehandlingen, och vind över den vindklass markisen är provad för belastar armar och infästning. Guiderna här handlar om det som förlänger livet på väven, och om när den ska bytas i stället för tvättas.

Vindklassen enligt EN 13561 går från 0 till 3 och anger den högsta vind produkten är typprovad för att stå utfälld i. Klass 2 motsvarar 10,7 m/s, klass 1 motsvarar 7,9 m/s och klass 3 motsvarar 13,8 m/s. Det är ett litet tal i en produkttabell men den enskilt viktigaste tekniska uppgiften på en markis som sitter öppet. Vad klasserna motsvarar i verkligt väder står i markis i vind och regn.

Väven är förbrukningsvaran i sammanhanget, inte konstruktionen. Aluminiumprofiler och armar sitter kvar långt efter att duken börjat se trött ut, och därför är ett vävbyte oftare rätt åtgärd än en ny markis. Skillnaderna mellan materialen står i markisväv.

• 

  Guider

  Markis i vind och regn: vindklasserna förklarade

  Vindklass 2 betyder 10,7 m/s, inte "tål blåst". Vad klasserna motsvarar i verkligt väder och när markisen ska fällas in.

• 

  Guider

  Rengöra markis: så tvättar du väven utan att förstöra den

  Högtryckstvätt och starka rengöringsmedel förkortar vävens liv. Metoden som faktiskt fungerar, och vad du gör åt mögelprickar.

• 

  Guider

  Hur länge håller en markis? Väven avgör

  Konstruktionen håller längre än väven, och väven håller längre i skugga än i söderläge. Realistisk livslängd per komponent.

Ordningen som sparar mest tid

Fem steg i rätt följd tar bort de flesta återvändsgränder. Poängen med ordningen är att varje steg kan stoppa projektet, och att stegen som stoppar oftast ligger först. Att beställa innan tillståndet är klart är den enda av punkterna som kostar riktiga pengar att göra om.

1. Bestäm vad problemet är: skugga över en yta ute, värme i ett rum inne eller insyn mot ett glasparti.
2. Kontrollera tillståndet. Villa betyder byggnadsnämnden, lägenhet betyder föreningen eller hyresvärden först.
3. Mät bredd, utfall och fri höjd, och notera vad väggen är byggd av.
4. Välj vindklass och eventuell motor efter hur öppet fasaden ligger, inte efter budget.
5. Välj kulör och väv sist. Det är det enda steget som inte påverkar något annat.

Fyra saker som oftast går fel

Felen som återkommer handlar sällan om produkten och nästan alltid om underlaget inför beställningen. Alla fyra nedan går att undvika på en kvart, och alla fyra är dyra att upptäcka först när markisen står på uppfarten i sin kartong.

• Bredden mäts, men inte vävens bredd. Väven blir omkring 12 cm smalare än markisens totalbredd, eftersom kassett och fästen tar plats i ändarna.
• Fri höjd glöms bort. Kassetten bygger ut från väggen, och en markis som sitter för lågt går inte att fälla ut över en altandörr som ska kunna öppnas.
• Vindklassen läses som ett löfte. Klassen gäller utfällt läge. Blåser det mer ska markisen fällas in, annars är skadan felanvändning och inte ett garantiärende.
• Tillståndet tas sist. I en förening är det den fråga som tar längst tid, eftersom den ofta ska passera ett styrelsemöte.

Vad guiderna bygger på

Underlaget är av tre slag: lagtext och myndighetsvägledning, kommunernas egna bygglovsbesked och tillverkarnas tekniska produktblad. Bygglovsdelen bygger på Boverkets vägledning för fasadändring, vindklasserna på EN 13561 omräknat mot SMHI:s vindskalor, och måtten på de spann tillverkarna själva anger i sina mätguider.

Markiskollen provar inte markiser i labb och påstår det inte heller. Det som går att kontrollera skrivs ut med källa, och det som bara finns som en leverantörsuppgift märks som just det. Skiljer sig källorna åt står båda uppgifterna kvar i texten i stället för att den ena tystas ned.