Markis i bostadsrätt och hyresrätt

Två frågor, två beslutsfattare

Två tillstånd kan behövas, och de prövas av olika parter. Bygglovet prövas av byggnadsnämnden enligt plan- och bygglagen. Tillståndet att göra ingrepp i fasaden prövas av bostadsrättsföreningen eller hyresvärden, som äger byggnaden. Ett besked från kommunen ger alltså ingen rätt att borra i en fasad du inte äger.

Den ordningen förvånar många, eftersom nästan allt som skrivs om markiser handlar om bygglov. För en villaägare är det rimligt. Bor du i lägenhet är förhållandet det omvända: bygglovsfrågan slutar oftast i ett nej tack från kommunen, medan föreningen är den part som faktiskt kan säga nej.

Skillnaden är också av olika slag juridiskt. Bygglovet är en myndighetsprövning med överklagbara beslut. Föreningens tillstånd är civilrättsligt och vilar på vem som äger vad, vad stadgarna säger och vad stämman eller styrelsen har beslutat. De två prövningarna påverkar inte varandra.

Får man sätta upp markiser i bostadsrätt?

Ja, men bara med föreningens tillstånd. Bostadsrätten omfattar utrymmet innanför lägenhetens väggar, medan fasaden, balkongens utsida och husets yttre hör till föreningens gemensamma egendom. En markis skruvas fast i den delen av huset och syns utifrån, och därför är det styrelsen som avgör, inte du.

Att markisen sitter på din balkong ändrar ingenting. Balkongen är upplåten till dig att använda, men ytterväggen och räckets utsida är fortfarande föreningens. Det är också skälet till att många föreningar har skrivit ned vad som gäller i förväg, i stället för att ta varje förfrågan som ett nytt ärende.

Har föreningen en nedskriven markis- eller balkongpolicy står svaret oftast redan där, med krav på kulör, modell och infästning. Saknas en policy blir det ett styrelseärende, och då är det värt att lämna in ett komplett underlag på en gång: modell, mått, kulör, infästningssätt och vem som ska montera. Ett halvfärdigt underlag betyder oftast att frågan skjuts till nästa styrelsemöte.

Får man sätta upp markis i hyresrätt?

Du behöver hyresvärdens tillstånd. Som hyresgäst disponerar du lägenheten men äger ingenting av byggnaden, och en markis är ett ingrepp i värdens fastighet. Praktiskt betyder det att lösningar som inte skruvas i fasaden och som går att ta med vid flytt är lättare att få ja till än en fast monterad markis.

Hos en större hyresvärd finns ofta ett standardsvar för hela beståndet, ungefär som en förenings policy. Fråga förvaltaren innan du mäter, och be om beskedet skriftligt. Ett muntligt ja från en områdesvärd är svårt att luta sig mot flera år senare, när fastigheten kan ha bytt ägare.

Räkna också med frågan om vad som händer när du flyttar. Sätts en markis upp utan tillstånd kan hyresvärden begära att den tas ned och att fasaden återställs, och den kostnaden hamnar på dig. Ett skriftligt ja bör därför säga något om både montering och nedtagning.

Så ser en typisk markisregel ut

En markisregel i en förening brukar innehålla tre saker: en godkänd kulör eller ett vävnummer som alla i huset ska hålla sig till, en godkänd modell eller monteringsprincip, och en skrivning om att medlemmen själv ansvarar för underhåll och för skador som markisen orsakar.

Kulören är den vanligaste bestämmelsen. Eftersom fasaden är gemensam vill föreningen att huset ser enhetligt ut, och därför pekas en färg eller ett vävnummer ut. Vilken kulör som håller färgen längst hänger ihop med materialet, vilket gås igenom i markisväv.

Modellen och infästningen är den andra vanliga punkten. Föreningen kan kräva en viss typ av markis, att infästning sker i en viss del av fasaden, eller att montaget utförs av en anlitad entreprenör. På balkong förekommer också det omvända kravet: att markisen inte får skruvas i fasaden alls, utan ska sitta i räcket. Vilka lösningar som finns i den kategorin står i balkongmarkis.

Ansvaret är den tredje. Medlemmen bekostar markisen, sköter den, reparerar den och tar ned den vid behov, till exempel när fasaden ska målas. Skador som markisen orsakar hamnar också på medlemmen. Det är den punkt som brukar väga tyngst i styrelsens bedömning, eftersom föreningen inte vill ärva ett underhållsobjekt.

Bygglov för markis i bostadsrätt

Bygglovsfrågan avgörs av byggnadstypen och av vad fasaden vetter mot. På ett flerbostadshus inom detaljplan krävs lov för fasadändring bara när alla tre förutsättningarna i PBL 9 kap. 15 § är uppfyllda samtidigt, och den sista är att fasaden eller taket vetter mot en allmän plats som gata, torg eller park.

Lydelsen kom med lag (2025:974) och gäller sedan 1 december 2025. De tre kraven är att åtgärden är en fasadändring, att den utförs på en annan byggnad än ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, och att ändringen sker mot allmän plats. Bor du i ett radhus eller parhus som är ett tvåbostadshus faller kravet på byggnadstyp bort direkt, och då finns ingen lovplikt kvar enligt paragrafen.

Två saker kan flytta tillbaka ärendet till byggnadsnämnden ändå. Byggnader som är särskilt värdefulla eller har skyddsbestämmelser i detaljplan omfattas av 9 kap. 37 §, och där kan lov krävas oavsett byggnadstyp. En markis som alltid är utfälld eller står på stödben bedöms av flera kommuner, bland dem Göteborg, som en tillbyggnad i stället för en fasadändring. Hela genomgången med paragrafer och kommunbesked finns i bygglov för markis.

Så gör du i rätt ordning

Fem steg, och det första är gratis. Poängen med ordningen är att tillståndsfrågan är den som tar längst tid och den enda som kan stoppa hela projektet, medan mått och kulör går att lösa på en eftermiddag. Beställ ingenting förrän steg fyra är avklarat.

1. Läs föreningens stadgar och ordningsregler, och sök efter orden markis, balkong och fasad.
2. Fråga styrelsen eller förvaltaren skriftligt. Bifoga modell, mått, kulör, infästningssätt och vem som ska montera.
3. Kontrollera bygglovsfrågan med kommunen om huset är ett flerbostadshus vars fasad vetter mot gata eller torg, eller om byggnaden är kulturhistoriskt skyddad.
4. Spara båda beskeden skriftligt, gärna som mejl. Det kostar ingenting och löser tvisten innan den uppstår.
5. Mät först därefter, och beställ sist.

Om du får nej

Ett nej från föreningen går inte att kringgå med ett bygglov, men det stänger sällan alla vägar. Alternativen är lösningar som varken ändrar fasaden eller syns som en permanent installation utifrån: insynsskydd i räcket, fristående skärmar och parasoll på golvet, eller solskydd innanför glaset.

Var ärlig med begränsningarna innan du byter spår. Ett räckesmonterat insynsskydd klarar mindre vind än en fasadmonterad markis och ska tas in när det blåser upp. Solskydd innanför glaset stoppar dessutom mindre värme än utvändiga lösningar, eftersom solen redan passerat rutan innan den träffar skyddet. Varför placeringen spelar så stor roll står i markis mot värme.

Fråga också vad nejet berodde på. Handlade det om kulören eller om en viss modell går det ofta att komma tillbaka med ett förslag som uppfyller kraven. Handlade det om infästning i fasaden är en räckesmonterad lösning ett annat ärende än det som avslogs. Är beslutet principiellt för hela huset är det däremot stämman, inte styrelsen, som kan ändra det.